Rebetika genomgick flera faser och förändringar under 1900-talet. I början av 1930-talet blev genren alltmer populär och spreds från de grekiska hamnstäderna, särskilt Piraeus, till hela landet. Under denna tid började inspelningar av rebetika-sånger att göras, vilket ytterligare ökade dess popularitet. Men med den ökade populariteten kom också en viss grad av kommersialisering, vilket innebar att vissa artister anpassade sina stilar för att tilltala en bredare publik.

En av de mest inflytelserika figurerna i rebetikas historia är Markos Vamvakaris, ofta kallad ”fadern till rebetika”. Han var en pionjär som hjälpte till att forma genren och gjorde den populär med sina många inspelningar och framträdanden. Andra framstående artister inkluderar Vassilis Tsitsanis, som bidrog till att modernisera genren och införa nya element, samt Stelios Kazantzidis och Sotiria Bellou, vars känslomässiga sångstilar satte djupa spår i genrens utveckling.

Under andra världskriget och den efterföljande grekiska inbördeskriget var rebetika en viktig del av motståndsrörelsens kultur och många sånger från denna period har starka politiska undertoner. På 1950-talet och 1960-talet blev rebetika alltmer accepterad av det bredare samhället och började betraktas som en viktig del av den grekiska kulturarvet. Denna period såg också framväxten av en ny generation av rebetika-musiker som byggde vidare på genrens traditioner samtidigt som de införde nya influenser och stilar.

Rebetika har också haft en stor påverkan på andra musikgenrer i Grekland, såsom laïkó, som utvecklades från rebetika och blev en av de mest populära musikstilarna i landet under andra halvan av 1900-talet. Laïkó lånade mycket från rebetika i termer av melodier, rytmer och teman, men hade också influenser från modern västerländsk musik.

Trots de många förändringarna och utvecklingarna inom rebetika, har genren behållit sin grundläggande karaktär och fortsätter att vara en viktig del av den grekiska musiktraditionen. Idag uppskattas rebetika inte bara i Grekland utan också internationellt, och många moderna musiker och band har inspirerats av dess rika arv. Rebetika-festivaler och konserter hålls regelbundet och genren upplever en återuppväxt bland yngre generationer som ser den som en autentisk uttrycksform för grekisk kultur och historia.

Rebetika är mer än bara musik; det är ett kulturellt fenomen som berättar historien om ett folk och deras kamp för överlevnad, identitet och frihet. Genom sina djupa och ofta hjärtskärande melodier och texter, ger rebetika en inblick i de mänskliga erfarenheterna av smärta och glädje, och påminner oss om musikens kraft att förena och inspirera.