Delfi och dess orakel var en av de heligaste platserna i den antika världen. Liggande i under-sköna omgivningar vid det mytomspunna Parnassosberget, där Pan och nymferna levde, är detta fortfarande en förtrollande plats. Här trodde de antika (och några moderna) grekerna att jordens centrum låg och här förutsades kungar och mäns framtid.
Delfi nämns
av Homeros,
som kallar platsen Pytho. Det finns bevis för att att fanns en kult här
under mykensk tid.
Ett tempel åt Apollon
stod här på 700-talet fKr, om inte tidigare. På 600-talet
var området redan ganska fullt av byggnader och statyer. På 500-taket
fKr byggdes här en stor sfinx utav marmor från Naxos, liksom skattehus
för Athen, Sikyon och Knidos.
Det var ocks nu som Delfi hade befriats från Krisa, en stadsstat, och
med detta plav platsen autonom. Spelen och helgedomen organiserades och kontrollerades
från de 12 stadsstaterna som hade bildat den Amfitryonska Ligan.
År 528 förstörde en hemsk eldsvåda det gamla Apollontemplet.
Nästan alla grekiska stads-stater hjälpte till med dess återuppbyggande
och år 505fKr stod här ett magnifikt nytt tempel.
Under det följade århundradet byggdes Sifnos skattehus, och efter
slaget vid Marathon byggde också Athen ett nytt.
År 373 fKr förstörde en jordbävning mycket av Delfi,
inklusive Apollontemplet.
Snart började en ny insmaling bland stadsstaterna och 329 fKr var det
f'ärdigt. Här stod de berömda inskriptionerna "Känn
dig själv", "Håll måttan" och "E"
på väggarna. Pythia satt här och avslöjade framtiden
genom ett osammanhängande mumlande som sedan tolkades av prästerna.
Det var också här som omfalos, navelstenen, stod, liksom Dionysos
grav.
Teatern byggdes, men det var under det kommande århundradet som den
ombyggdes i sten av Eumenes II av Pergamon så att publiken skulle ha
riktiga säten och inte bara satt på sluttningar. Här fick
5000 åskådare plats.
År 390 eKr stängdes oraklet av kejsar Theodosius.
1892 började franska arkeologer utgräva området efter att
den antika by Kastri, som var byggd ovanpå helgedomen, hade flyttats.
Oraklet
Till
en början, kunde oraklet bara rådfrågas en gång om
året, men eftersom dess rykte spreds, och fler och fler pilgrimer kom,
lades flera dagar till på agendan. Under de tre månaderna som
Apollon
troddes vara bortrest var dock oraklet tyst.
Efter att ha genomgått reningsritual och ha betalat en viss avgift,
fick den pilgrim som fått tillstånd att rådfråga oraklet
tillstånd att att ställa sin fråga till Pythia.
Pythia var en kvinna från byn Delfi, och i de flesta fallen var hon
en ung jungfru. Vi vet inte exakt i vilket sinnestillstånd hon var,
men hon var förmodligen påverkad av någon form av narkotisk
substans. Enligt traditionen kom ångor ur en spricka i marken, men ingen
sådan spricka har påträffats.
Efter att Pythia hade talat, tolkade prästerna henns ord för pilgrimen.
Svaren var alltid tve-tydiga, och på så sätt hade oraklet
nästan alltid rätt. Detta gav prästerna stor politisk makt,
och deras trovärdighet diskuteras redan under antiken. Det sägs
att fabelförfattaren Aisopos
hade kallat dem "Apollons
parasiter" och att prästerna mördade honom för detta.