Afrodite
(stigen ur skum)

Skönhetens och kärlekens gudinna, vars ursprung var omdiskuterat i den antika världen. Enligt Homeros var hon Zeus dotter med den antika gudinnan Dione, men Hesiodos menade att hon fötts ur havsskummet, vilket också hennes namn betyder.

Skummet var resultatet av Kronos stympning av sin far Uranos. Han skar av hans könsorgan, vilket föll i havet och skapade det skum som gudinnan föddes ur.

Efter hennes födelse sades hon ha stigit upp på en strand på Cypern. Därför kallades hon ofta cypriotiskan, och hon dyrkades på ön. Gudinnan var också en fertilitesgudinna, och hon dyrkades ofta i fälten. Hennes djur var duvan och hon avbildades ofta ridandes på en svan.

Afrodite var trojanernas gudinna. Det var henne Paris valde över Hera och Athena, och till pris fick han den sköna Helena, liksom gudinnans hjälp i det trojanska kriget. Hon förälskade sig också i den trojanska hjälten Anchises, men vilken hon fick en son, den berömde Aeneas, som senare kom att anses vara Roms grundare.

Afrodite var gift med den fulaste guden, eldguden och smeden Hefaistos, men hon hade många älskare, bland dem Ares och Adonis. Med Ares hade hon dottern Harmonia. Med Hermes hade hon Hermafroditos, som var till hälften man och till hälften kvinna. Med Dionysos hade hon den fule men populäre Priapos.

Gudinnan avbildades ofta med Eros vid sin sina, och andra följeslagare var horerna och hariterna, gudinnor av bekvämlighet och grace. Övertalningens gudinna, Peitho, var ofta med Afrodite, liksom bröllopens gud Hymenaios.

Ett berämt konstverk av gudinnan i den antika världen var Praxiteles knididska Afrodite, men den mest berömda statyn var Afrodite från Milos (Venus di Milo på Latin).
I romersk mytologi kallades Afrodite Venus.